"Det finns en mening med allt"

Jag försöker verkligen tro på denna rubrik, men vill ibland glömma bort det. Blev påmind ikväll om det av syrran. Vad tror ni? E det en mening med allt?

Inser nu hur mör jag känner mig. All osäkerhet med den närmsta framtiden tär något grymt på psyket. Blev lite pinsamt ikväll då A-M ringde och föreslog en sak till lördag kväll; resulterade i att jag började tjuta! Och jag vill verkligen hjälpa på lördag, men har lite svårt att ta till mig saker just nu.

 

Sarah behöver bli bättre på att ta dagen som den kommer tror jag!