Fjärde dagen man är hem ensam. Börjar verklgen sakna älsklingen nu! (Som kommer hem någon gång på lördag eftermiddag). Saknar samtalen om hur dagen har varit, samt att somna i hans armar. Känns skumt om nätterna nu när man svänger mot hans sida av sängen och där är endast en kall, tom kudde att ta i. E väl lite blöt...men han betyder ju så mycket!
Dagarna har gått bra..haft så fullt upp med jobb, träning, hussysslor och med att fundera ut några sånger till söndagens Härkmeri-dag. Mot senare delen av kvällarna har man dock märkt att något saknats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar